GAFFELGÖSEN

Julklappsbyten

Alla julklapps byten jag varit med om, har gjort mig besviken. Presenterna har nog inte varit så dåliga, däremot har förväntningarna varit skyhöga.
     I femman eller fyran kommer jag ihåg att vi hade en hemlig julklappskompis. I nästan en hel månad gick vi och undrade vem det kunde vara, skulle vi göra samma sak i dag skulle nog hälften av klassen veta vem som var deras hemliga kompis innan dagen var slut. Men då när vi öppnade våra paket visste vi fortfarande inte vem det var ifrån, fröken hade ordnat så att alla lagts i en hög, utan avsändarens namn. De flesta fick godis, roliga nyckelringar, hårspännen, klistermärken och mycket mer. Jag fick en kortlek, en present som jag inte uppskattade då. Det blev inte bättre av att jag senare fick höra at killen jag fått den ifrån hade köpt den på ICA dagen innan. Snacka om att jag blev besviken.
     För några år sedan bestämde min moster att alla i släkten skulle ta med sig varsitt litet paket, som vi skulle spela tärning om. Det här lär ju väldigt spännande så jag och min syster köpte varsitt paket och tog med oss. På julafton när spelat nästan var slut, satt vi nöja och belåtna med varsitt paket. Men det gick sämre för våra kusiner, vår mosters barn. De surade eftersom de inte vunnit ett enda. Men då kom min moster på något som jag inte kan förstå. Med frasen “Ni är ju så mycket äldre och behöver väl inga?” tog hon ifrån oss våra paket och gav dom till sina egna ungar. Jag tycker mycket om min moster men då blev jag inte särskilt glad...
     Min syster kom hem någon dag i december, också hon, otroligt besviken över klassens julklappsbyten. Flera andra tjejer hade tydligen fått mycket finare saker är hon. Frågan är om tjejerna som min syster tyckte hade fått finare saker, också kände sig missnöjda. Finns det någon som blir helt nöjd? Eller är det bara jag som har haft otur varje gång?
     För mig skapar ett julklappsbyte ett enormt pirr i magen egentligen kan nog inget som ryms i ett paket leva upp till det. Jag vet nog om det själv, men låter mig ändå bli so hopplöst nervös. Jag kan helt enkelt inte låta bli att längta.

Av: Jenny Bengtsson V.III