GAFFELGÖSEN
Uppföljaren på dundersuccén
Intervju med Torsten.
Många kritiker menar att uppföljare Aldrig(!) kan bli lika bra som originalet, men vi vill nu bevisa motsatsen. Något kortare och något rappare gör att denna intervju blir århundradets mest läsvärda.
Vi försökte beställa en tid med den som vanligt upptagne Torsten, men det var inte lätt. Torstens grymma pressekreterare vägrade att yppa någon ledtråd till var han höll hus. Som tur var hittade vi ett troget fan som hade koll på varenda muskel Torsten rört denna dag. Hon berättade glatt att Torsten satt uppe i fikarummet med rektorn.
När vi efter mycket om och men lyckats lura bort portvakten (med det klassiska: Titta där!!! En Liger! (Blandning mellan Lion och Tiger)) sprang vi upp för de många och branta trapporna i Annexet. När vi väl kom upp fann vi Torsten sittandes i ett viktigt möte, men till skillnad från andra högt uppsatta män så kan Torsten prioritera. HAN VALDE OSS.
Hur känns det nu när du är FAST anställd?
- Nja.. Jag är ju egentligen inte FAST anställd, eller vad menar ni med FAST anställd?
Vi rynkar pannorna och kliar oss i huvudet. Börjar det redan gå åt fel håll.
Det är väl ändå vi som ställer frågorna?
- Eh. Jo just det. Men jag skulle inte vilja kalla det FAST.
Hur många andra skolor har du haft FAST anställning på?
- Noll. Hihi.
Torsten tror visst att han kan köra med oss, men vi ger inte upp. Vi vill veta hur många skolor han har haft FAST anställning på eller vad han nu kallar det.
- Eh jo men jag gillar choklad men inte Marabou. Det beror nog mest på att jag inte kan se deras reklammmmm, utan TV är det lite knivigt.
Torsten försöker slingra sig igen. Vi tittar på varandra och förstår att detta är ett känsligt ämne för Torsten. Vi skyndar snabbt vidare till nästa fråga.
Men är i alla fall inte Margarethaskolan bäst?
- Nej.
VA??!! NEJ??!! Vad tänker han egentligen med, sina tånaglar?
Så kan du ju inte säga, det är ju vi från Margaretha som intervjuar dig.
- Det går inte att jämföra, det är så olika. Den här skolan jobbar på ett så annorlunda sätt. Men jag gillar det.
Vi bestämmer oss för att nöja oss med det svaret, det känns inte som om vi skulle kunna klämma ut något mera ur Torsten på den punkten ändå. Tiden börjar rulla iväg så det är tur att vi bara har en fråga kvar, men det är kanske också den svåraste och mest personligt betungande frågan för Torsten.
Nu när du har FAST anställning vågar du då erkänna för oss att du inte har fast bostad?
- Öh.. vad menar ni nu, Torsten försöker spela oskyldig.
Jo det här med att du egentligen bor på gottlandsfärjan.
- Jag känner mig icke mogen för att svara på den frågan ännu.
När icke dyker upp förstår vi att Torsten verkligen menar nej. Vi försöker diskret lämna Torsten och den kvävande stämningen som sakta smugit sig in i rummet. Vi trippar på tårna men stannar tvärt när Torsten plötsligt rycker upp sig och ropar,
- Men har ni inga fler frågor? Jag vill ha mera frågor. Hallå.
Vi vet inte riktigt vad vi ska säga, men Torsten verkar nu full av fantasi så vi vänder det tillbaka mot honom.
Har inte du någon fråga?
Torsten skiner upp i ett leende.
- Jo, hur många bultar finns det i Ölandsbron?
Vi skrattar lite och säger att FinaFisken med glädje kommer svara på frågan.
Lättade av att kunna lämna Torsten i mindre djupa grubblerier än om ett lodigt boende på gottlandsfärjan travar vi ner för trapporna. Vi hinner precis om knuten på huset då vi hör den förbannade dörrvakten utropa,
- Nu kom jag på det, inte finns det något djur som heter Liger.
Och det är klart, vi snodde ju uttrycket från filmen Napoleon Dynamit.
Det var allt från Stina och Jenny för den här gången.